"There are as many kinds of beauty as there are habitual ways of seeking happiness."

Idag visar jag er lite blandade bilder: en naturbild som jag inte visade med de andra bilderna jag tog samtidigt av samma snölandskap, en liten dotter som hoppar på sin säng... 

 

och en kanin som jag virkat klart och som skall åka till en annan bloggare i Sverige. Vi skall göra ett byte. Visst vill du väl ha honom/henne P?

  

Så var det då söndagkväll igen, sista söndagen i januari. 

Snöigt, snöigt, men sakta går vi mot våren och ljusare tider. 

Vart går tiden egentligen? 

Det sägs ju att vi inte kommer ihåg dagar, utan händelser. 

Därför tänkte jag dela med mig av några ögonblick från min helg. 

***

Sambon på nattjobb, barnen sover. Själv ligger jag i sängen med huvudvärk, men kan inte sluta läsa en bra deckare. Så jag läser och läser, trots att jag hade tänkt gå och lägga mig tidigt.. Klockan är väl kring 01.00 då jag väl somnar. 

***

Sambon och jag badar bastu hos barnens farmor och farfar medan sonen sitter i vardagsrummet med farföräldrarna- och vi håller koll på dottern som ligger i badet invid bastun. Den lilla har badat redan över en timme, men vill inte komma bort, trots att hennes händer och fötter redan är riktigt skruttiga..

***

Då jag ska gå och lägga mig så sticker jag in mina kalla fötter mellan sambons varma, precis som jag kommer ihåg att jag gjorde då jag var liten och stack in mina kalla tår mellan mammas varma ben. På morgonen vaknar jag av att två par små ben kommer springande och sticker in sina små kalla fötter mellan mina varma.

***

 

Vi åker med bilen genom snöiga Helsingfors till simhallen medan vi lyssnar på Radio Aaltos morgon som består av acustisk musik. Tänk så många låtar som är så mycket bättre då de spelas acustiskt..Sambon håller inte helt med, i alla fall inte i de låtar då jag sjunger med och man knappt hör något av originalet..

***

Barnen har jagat upp sig och springer runt, runt i vardagsrummet samt testar på om man kan stå på soffkanten utan att falla.. Jag drar en suck av lättnad då sambon äntligen kommer hem med en ny pulka som han varit och köpt åt barnen och de alla går ut. Jag talar i telefon med min mamma, medan pizzadegen jäser och jag försöker öppna en burk tomatpyre med en kniv då jag inte lyckats hitta burköppnaren någonstans.. Vi talar bl.a. om vad man kunde bjuda på sonens födelsedagskalas om ett par veckor..

***

Sonen, som skall vara hemma hela nästa vecka tillsammans med sin vinterlediga pappa, ligger i sin säng och funderar innan läggdags. "Kommer du att vara en liten stund eller länge på jobbet imorgon,mamma? frågar han. Jag känner ett litet stick i mitt mammahjärta och vet inte vad jag ska svara. "Är det minuter, timmar.. eller miljoner?"undrar han. "Det är 8 timmar" svarar jag. "Jamen 8 timmar, inte miljoner" säger sonen och ler.

Hoppas ni haft en kul helg! 

Kram, Sanna